Stadskvarter

Administration och struktur för staden Prag

Prags stadshus är den lokala och regionala myndigheten i huvudstaden Prag. Lagen definierar dess räckvidd för staden Prag och stadsförordningen om stadgan för staden Prag. Kommunens verksamhet och organisationsstruktur regleras av regler utfärdade av Prags kommunfullmäktiges resolution. Kommunen utför de uppgifter som den lokala myndigheten eller kommunfullmäktige har tilldelats och utövar huvudstadens delegerade statliga befogenheter. Vissa oberoende och delegerade befogenheter i staden Prag delegeras genom stadsstatus till kommunala distrikt. Vid utövandet av delegerade befogenheter har kommunen företräde framför kommunala distrikt, som styr utövandet av deras jurisdiktion och överprövar deras beslut. Prags stadshus sysselsätter cirka 1800 personer.

Kommunen verkar i många byggnader på olika platser i Prag, och dess huvudkontor är det nya rådhuset vid Marienplatz i Gamla stan. Den andra viktiga byggnaden är Skoda Palace vid Jungmanngatan i New Town, uthyrd till kommunen.

I media av lägre kvalitet, och ibland i vardagsspråk, kallas kommunen felaktigt för Prags stadsförsamling eller andra valda stadsmyndigheter (t.ex. Prags kommunfullmäktige) för att skilja den från kommunala distrikt.

Prags position i Tjeckien

Prag är Tjeckiens huvudstad, och som sådan är den ordinarie säte för dess centrala myndigheter. Dessutom, sedan den 24 november 1990, är det i själva verket en stad som har återupprättats, men har samtidigt en särskild status för kommuner och regioner. Prag omfattas inte av kommunallagen (nr. 128/2000 Coll.) och regionslagen (nr. 129/2000 Coll.). En särskild lag om staden Prag (nr 131/2000 Coll.) gäller dock. Denna lag hänvisar till dess status, men själva Prag ingår inte i de lagstadgade städerna. Prag utfärdar för sitt territorium sina egna lagar, dekret och förordningar, som publiceras i Prags stads samling av lagar. I Prag finns också säte för den centrala regionens administrativa institution.

Matrikelavdelningen

Matrikelområdet i huvudstaden Prag

År 1949 var de administrativa distrikten, utom 1947, sammansatta av en eller flera hela matrikelenheter, de tidigare byarna eller städerna. Sedan 1949 har det skett en grundläggande förändring av den administrativa strukturen. Sedan dess är gränserna för många stadsdelar, administrativa distrikt och stadsdelar oberoende av gränserna för matrikelområden. Vissa fastighetsområden är alltså uppdelade i flera administrativa och självstyrande stadsdelar. Matrikelområden (till exempel Vinohrady och Smíchov) är fortfarande relevanta, särskilt för mark- och fastighetsregistrering och märkning av byggnader. Prag består av 112 fastighetsområden av olika storlek, karaktär och betydelse.

Betydande distrikt

Centrum: Gamla stan, Nya stan, Josefov, Lillstaden, Pragborgen, Vyšehrad

Stora distrikt nära stadens centrum: Smíchov, Vinohrady, Nusle, Vršovice, Žižkov, Karlín, Libeň, Vysočany, Holešovice, Bubeneč, Dejvice, Braník

Regional division

År 1960 bildades tio distrikt, och dessa distrikt utökades till nyanslutna kommuner och betalade landet enligt lagen om territoriell indelning. Dessa distrikt var ursprungligen administrativa och självstyrande distrikt. Invånarna i de flesta av distrikten var direkt ansvariga inför distriktets nationella kommitté (senare distriktskontoret). Ändå, i senare sammankopplade samhällen, förblev de som en mellanhand av lokala, nationella kommittéer (lokala myndigheter), som också faller inom det lämpliga distriktets befogenheter. Sedan 1990 är dessa distrikt dock inte självstyrande distriktsenheter och sedan 2001 har de inte heller territoriellt administrativa distrikt. I dag är just domstolar, postkontor eller olika administrativa företag organiserade efter dem.

En förteckning över de tio distrikten enligt lag nr 36/1960 Coll. Varje distrikt har sitt eget stadsdistrikt som nu utgör distriktets territorium:

Praha 1: Praha 1
Praha 2: Praha 2
Praha 3: Praha 3
Praha 4: Praha 4, Praha-Kunratice, Praha 11, Praha-Újezd, Praha-Šeberov, Praha 12, Praha-Libuš
Praha 5: Praha 5, Praha-Slivenec, Praha 13, Praha-Řeporyje, Praha 16, Praha-Velká Chuchle, Praha-Lochkov, Praha-Lipence, Praha-Zbraslav, Praha-Zličín
Praha 6: Praha 6, Praha-Lysolaje, Praha-Nebušice, Praha-Přední Kopanina, Praha 17, Praha-Suchdol
Praha 7: Praha 7, Praha-Troja
Praha 8: Praha 8, Praha-Březiněves, Praha-Dolní Chabry, Praha-Ďáblice
Praha 9: Praha 9, Praha 14, Praha-Dolní Počernice, Praha 18, Praha 19, Praha-Vinoř, Praha-Satalice, Praha-Čakovice, Praha 20, Praha 21, Praha-Klánovice, Praha-Koloděje, Praha-Běch
Praha 10: Praha 10, Praha-Křeslice, Praha 15, Praha-Dolní Měcholupy, Praha-Štěrboholy, Praha-Petrovice, Praha-Dubeč, Praha 22, Praha-Královice, Praha-Nedvělovice, Praha-Kozíen, Praha

Districts Map

Den administrativa och självstyrande avdelningen

Prag har 57 självstyrande stadsdelar som förvaltas av en vald lokal myndighet och ett fullmäktige, borgmästaren och stadsdelskontoret. Sedan stadsdistrikten inrättades har myndigheterna i vissa stadsdelar anförtrotts en del av regeringsbefogenheterna, även för andra stadsdelar.

Sedan den 1 juli 2001 har denna kompetensnivå varit uppdelad i 22 administrativa distrikt i hela Prag. Om det på kartor eller i texten som är kopplad till Prag finns en hänvisning till “administrativt distrikt”, betyder det oftast det administrativa distriktet för dessa befogenheter och nivåer. Sedan 1 januari 2002 är namnet på dessa 22 stadsdelar ordet Prag med motsvarande nummer, och samma namn används för det administrativa distriktet med dess utökade befogenheter. Några av dessa 22 stadsdelar har dessa befogenheter endast för sitt territorium; andra har dessa befogenheter även för andra stadsdelar.

Territoriet för de flesta av de 22 administrativa distrikten (alla utom Prag 1-3) är dock inte identiskt med de territoriella distrikten enligt lagen om territoriell indelning, som fanns ursprungligen (före 1990), liksom administrativa distrikt och hade sin egen kår (ONV). Regeringen och suppleanterna kommer gång på gång med förslag om att avskaffa den gamla indelningen.

Relaterade artiklar

Back to top button